Kanske ar dags for mig att skriva nat. Hade tankt att bara glida med liksom, for det ar ju trots allt det jag gor; de tre kungsorarna och Rebecca. Men jag kanner for att for att denna blogg ska aterspegla resan pa ett rattvist satt ar det inte mer an ratt att jag berattar den sanna versionen om det de andra ljuger om, det vill saga det mesta. Jag har ju varit borta fran Sverige ganska mycket langre an de andra, ar inne pa min femte manad i Asien (man kan ju tro att det skulle synnas pa mig, men redan efter tredje dagen var alla tre ikapp och forbi mig) sa jag kan ju kalla mig lite av en Asien-expert vid det har laget.

Som tidigare namnts befinner vi oss pa Koh Phangan. Vi har under de tre dagar vi varit har upptackt  diverse dolda talanger vi besitter. Att bygga sandfigurer ar en av dem, jag ma vara yngst men jag maste anda saga att jag var bast (kanske just darfor?).

Vi har verkligen fattat nu varfor Thailand kallas Lilla Sverige. Svennarna ar overallt, de skriker mycket och ar allmant jobbiga och vi liksom bah skriker "Dra hem partysvenskar!" och sen gar vi hem till vara bungalows och loser korsord, typ.

Ang rumsuppdelningen maste jag saga att jag dragit hogsta vinst. Jag delar ju, som sagt, med Magga. Hon bara inte bygger coola saker med snoren och harnalar, lagar saker med sallan skadad styrka, hon ar aven en utomordentlig kackerlacks-utbarare nar jag star i ett horn och grinar. Hon ar liksom nan man kan lita pa, en riktig thai helt enkelt.   

Nu ar det dags att vacka Vicky och Ida med varsin hockeytackling. Hej

/Rebecca